Ja, det är ju ett tag sen jag uppdaterade här. Har haft fullt upp här hemma. Men jag hoppas jag är ursäktad! 

Den 27/8 kl 19.52 ville min lilla flicka titta ut. Det är nu tolv dagar sen, snart två veckor. Tiden bara springer iväg. Det är som man säger, att när man är gravid så går tiden så oehört sakta, man vill bara att tiden ska gå fortare så att ens lilla underverk vill titta ut. Nu när hon väl är ute, då vill jag att tiden ska gå så sakta som möjligt så man hinner njuta länge. 

Förlossningen gick smidigt, eller ja, allt är ju relativt, men det blev ändå ungefär som jag planerade. 

Jag tänkte att jag skulle skriva en kort version av hur allt gick till, har fortfarande mina papper kvar inne på BB, så det får jag hämta. Och när jag har papperna så kommer där en lite mer detaljerad berättelse! Jag älskar själv att läsa sånt och jag vet att där är några som vill läsa min berättelse.

Vaknade på lördagmorgonen kl 05,00 ca. Kände då lite sammandragningar, rätt så täta, ca 8 minuter mellan varje. Som tur var så sov jag hemma hos mamma denna natten så jag sprang ner och väckte henne. Vi körde då hem till mig och värkarna var då nere på ca 5 minuter mellan varje. Vi tog det ändå lugnt, kollade lite på film o jag försökte äta lite. När klockan var 9 så tyckte jag att det var dags att köra in så det gjorde vi. 

När vi kommit in så tog dem CTG på mig och kollade hur öppen jag var. Var bara öppen två cm då så jag fick antingen åka hem igen och ta det lugnt hemma, eller ut och promenera. Jag valde att gå ut en runda. Så det blev en runda runt sjukhuset. Värkarna blev starkare och starkare och vi gick upp på förlossningen igen. Jag fick i mig lite mat som serverades där och dem tog CTG igen. Jag hade nu öppnat mig till 3-4 cm. Klockan var nu 13,30 ca och jag valde att hoppa ner i badet. Guuud, vad skönt det var. Jag la i badet en timme ungefär, kanske lite till. Och när jag kom upp så var jag öppen hela tio cm. Så det där badet gjorde underverk. 

Det tog nu ett tag innan jag kunde börja krysta, då lillan låg högt med huvudet och behövde komma ner. Livmodern hade också jobbat så "hårt" under tiden som jag la i badkaret så därför tog det tid innan mina krystvärkar kom igång sen. 

Har väldigt dålig tidsuppfattning just nu, men tror klockan var runt 18 tiden när jag kunde börja krysta och barnmorskorna rumestrerade med mig en hel del. Jag skulle ligga, sitta, stå på knä och det ena med det andra. Jag la och skrek BAD om att få kejsarsnitt för det gjorde så JÄVLA ont. Men det var där ju såklart ingen som ville gå med på. 

Jag fick först stå på mina knä i sängen för att få tyngd och sen ville dem att jag skulle sätta mig på en "pall" för att få ännu mera tyngd neråt. När hon var så pass långt ner så åkte jag upp i sängen där jag fick ligga ner och ta i med mina sista krafter och när klockan visade 19.52 så kom hon ut. En fin välskapt flicka, dock lite blå för hon hade navelsträngen om halsen. Men jag fick upp henne på bröstet i alla fall och jag hade aldrig skådat ett så fint litet underverk. Min, bara min alldeles egna lilla flicka. Så fin! 

Tänk att jag blivit välsignad med ett sånt fint litet barn. Hon är så fin, min lilla ängel. 

 <3

 

Cicci

8 september 2011 21:19

Snuttan, ja hon är verkligen ett underverk <3 Idag har jag och Hugosen varit och köpt kläder till henne =)
Puss och Kram till er ifrån oss! <3

 

Bella

14 september 2011 09:21

Hon är ju riktigt söt ! :) Jag har lite kläder och sådant till henne :D

http://www.missbellaandersson.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lars Winnerbäck är så jävla bra. Jag älskar honom.  Hans texter är bäst.   Min lilla flicka sover och jag sitter här i soffan och mår skit. Antagligen magsjukan. Blöörk. Hatar verkligen det. Jag hoppas att det går över till imorgon.      ...

Ja, oj vad längesen det var jag skrev.   Det har hänt en del sen jag skrev sist, läste det sista inlägget och då var Kelly två månader. Hon är nu 5 månader och växer så det knakar. En liten busunge som har lärt sig så mycket under sina fem månade...

Jag har märkt att även om jag inte uppdaterar min blogg så är här ändå folk inne o tittar varje dag.. men jag vet inte var jag ska få tiden från att faktiskt sätta mig ner och blogga.  Sover Kelly, då passar jag på att städa, tvätta, tar en dusch e...

Blev lite sådär sugen på att skriva här lite så jag tänkte att jag skulle ta tillfället i akt och göra det nu när min fina lilla dotter har somnat. Ja, hon har somnat.. Är det inte klokt? Redan? Hon som inte brukar vilja sova förrän klockan tre, fyra...

Jag lägger ner det här med bloggandet för ett tag, kanske för alltid. Dels känner jag att jag inte har tiden att sätta mig ner och skriva och sen kan man ändå inte skriva vad man vill utan att där ska vara idioter som kommenterar och påpekar idiotisk...